Trädgård del 2, blev visst lite rörigt för också här ligger bilder från den 25 juli -07
Här har jag nu alltså skapat ett nytt inlägg på trädgårdsbilder med kommentarer pga jag hade nått maxnivån för antal tecken under förra rubriken "trädgård". Lägg gärna en liten kommentar längst ner.
Den 25 Juli -07 och solen sken när jag skulle ut efter att ha lagt schema, för en assistent är sjuk
Vilken färg skulle du beskriva dessa rosor med? Jag förstår allt mer blomster tidningarnas kryptiska beskrivningar för innan kunde inget vara både rosa och gult på en gång, men nu går det och det är vackert!
Lilja som stolt blommar i grannens rabatt.
Den 18 juli -07
Sniglar pratas det om i varenda buske, så tycker jag det verkar vara nu! Tack och lov har vi inga så egentligen kan man inta berömma sig av trädgården! Trädgården har allt som sniglarna önskar sig men vi önskar sannerligen inte hit dem, utan är mycket tacksamma att vi inte har några!!! En översiktsbild från idag lägger jag in här nedan. 
Nasisstobaken blommar med sina vita vackra blommor, som doftar så ljuvligt. Det går inte att röka dessa jätte blad, men min far nämde att under kriget användes dem till tobak.
Den 17 juli -07
Min röda Fuccia blommar härligt, om än den ser lite lessen ut. Vet att den gillar mycket gödning och det är kanske det den behöver nu? Jag ska prova.
En ljuvlig Ros som står framför den osedvanligt storblommiga Hotensian! Hotensierna trivs verkligen i år och blomklasarna är större än jag någonsin har sett!
Den 16 juli -07
En del blommor kommer jag inte ihåg namnet på men ni får ta det som det är! Långt ner över åkrarna och förbi den lilla trädsamlingen som ligger i diset i fjärran, så flyter Öresund fram. Sannorligen ett öppet landskap och det märks när det blåser tvärs över åkrarna, sundet och ända från Danmark!
Äpplena börjar växa till sig på det lilla trädet i förgrunden och min rabatt finns i bakgrunden. Vi är mitt i en föränderlig tid. Penséer och en del marktäckande är nu överblommat och det jag har sått själv växer till sig och en del skall jag plantera fram. Det har varit en mycket varm dag efter allt regn, så nu gror det nåt enormt!
Den 14 juli -07
Jag hade inget ärende ut förrän solen kom och det blev en härlig röjning i rabatten och lite omplaceringar av plantor, för det går ju så utmärkt efter ett regn. Sen hade jag lite att uträtta inne och då blev det åter regnigt och lite muller hördes. När jag på nytt skulle ut så var det ännu vackrare väder för då hade vinden stillat sig och det var en härlig sommarkväll! Det är bara att tacka och vara mycket tacksam och glad!
Silverpäronträdet i förgrunden, en buskrosling stående i gräsmattan, stora välklippta buxbomsklot och stolarna som väntar på gäster.
Näckrosdahlia tror jag denna Dahlian tillhör. De underbara stjälkarna gör blomman ännu vackrare och nu kommer den att blomma tills frosten kommer och då dalar alla Dahliorna!
En humla satte sig på min röda... hmm.. kommer inte på namnet just nu.
Den nyinköpta Princessliljan "Zavina" har etablerat sig fint och växer till sig riktigt bra! Vilket fynd jag gjorde på Jonstorps marknad där jag köpte denna m.m!
Den 13 juli -07
Tänk att också på fredagen den 13: de så är Guds kärlek lika stor som alla andra dagar!
På nedanstående foto ser du en ute Yocapalm som har börjat blomma. Vi har en rad sådana nu och de är magnifika när de blommar!
Översiktsbild en solig fredag från en del av trädgården.
Den 11 juli -07
Utanför detta lilla hus som en gång i tiden både har varit grishus och sedan traktorgarage växer höga Kungsljus som självsår sig själva nu sedan ett, eller några för längesedan plantades här. Just nu är de som vackrast!
En grusväg med gräs i mitten är också något jag tycker är vackert. Såg att 33 personer har varit inne på min blogg idag och nu är det ofta så. Ni är så hjärtligt välkomna och jag önskar er allt gott!
Stockrosorna blommar här också självsådda ihop med Kungsljusen och Persiljan har gått upp i fröställningar och växer i mängd på bilden här nedan.
Den 10 juli -07
Efter allt regn och mycket att göra har rosorna inte blivit klippta. En vissen och våt ros ruttnar och möglar. Knoppar och blommor omkring far också illa och en del blir förstörda av omgivningnen! En bra bild som kan lära oss att passa oss för att inte i tid lämna belastade omgivningar!
Vita Stormhattar i motljus framåt kvällningen. En del har blommat över och står i fröställning, dags för saxen här också för att förlänga blomning. Det är kul att klippa fram nya vyer och område, mycket roligare än att städa inomhus :-)
Min rödoranga låga Dahlia som jag köpte förra året och i vinter har knölarna som finns under jorden förvarats frostfritt. Nu blommar den igen sedan några dagar tillbaka. Många Dahlior är på gång i trädgårdarna, både grannens och min. Våra trädgårdar är förknippade med en gång och hör ihop på många sätt.
En vitrosa Stockros blommar som en brud vid bröllop! Tyvärr har bladen tagit skada, vilket är vanligt bland Stockrosor och kanske speciellt när de inte står i full sol.
Den 9 juli -07
En ros har slagit ut som jag flyttade förra året och sedan glömde bort. Gräset som står där så randigt heter Zebra gräs och var mycket vackert i vintras när det stod där och lyste som guld i solen, trots att det var visset! Den vita Stormhatten råkar växa så att det blir en bukett redan i rabatten, det var inte planerat men jag är nöjd och glad för det!
Nedan ser du en Stockros som jag hade glömt att jag hade strött ut frö från och som nu blommar vackert utmed ett staket bakpå Solbacken, bakom min rabatt. Solen lyste så skarpt så det blev lite som det blev, men ju mer solen lyser, desto mörkare blir skuggorna och det ljusa blir ljusare! I Bibeln står det: "Sätt inte ditt ljus under skäppan" "Och han (Jesus) sade till dem: "Inte tar man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken." (Mark. 4:21)
Att kunna lysa upp med det som är sunt och sant, gör ibland att mörkret blir mer uppenbart och synligt.
Några dagar utan så mycket kort på blommor, men mycket annat har hänt så jag återkommer!
Den 6 juli -07Dagen började med mängder av regn men sedan blev det en härlig em och kväll! I regnet tidigt på eftermiddagen tog jag ändå lite kort genom dörrhålet och ett lägger jag här nedanför av en stor syrenhortensia som vi zoomade in tvärs över en regnblöt gård med stora vattenpölar som inte har sjunkit undan helt ännu. Det är endå fantastiskt så mycket marken kan sluka trots att det har regnat mycket under lång tid och brunnarna är överfulla.
En vit lilja har slagit ut från en vacker knopp och blommar nu mitt i regnet som varit. Allt är nytvättat och fyllt av vackra regndroppar, när man ser dem så här.
Den 5 juli -07
Det regnade mycket och sällan har gården varit så överfull av vatten, om än det är ringa i förhållande till många andra platser i landet just nu!
Det har regnat mycket också här
Vilka otroligt vackra byggnader, helt makalöst.!
Tack för ditt inlägg Tjabo, det är kul att du gillar bilderna! Som jag sa på din blogg så uppskattar jag din humor i mycket av det du så skickligt skriver.
Såg att du satt i rullstol. Jag brukar försöka att hjälpa till så ofta jag kan då jag ser rörelsehindrade. Jag vet att många blir förvånade då jag frågar om dom behöver hjälp att plocka ner nånting från hyllorna högt upp på affärerna och säjer att det är första gången någon erbjudit sig att hjälpa till. Kan det verkligen vara så illa att folk tittar på medans rullstolsbundna inte når upp?
Hoppas du inte blev allt för chockerad över händelserna tidigare i veckan med den nakna kvinnan och allt med tanke på din kristna tro och så? Som 33 årig okysst kille med bibehållen oskuld som växt upp i ett kallt óch kärlekslöst hem utan mor och med en dement far med urkramad hjärna och som om han vari i sitt sinnes fulla bruk ändå bara skulle ha piskat livskraften ur mig så måste du förstå hur kolosalt stor upplevelse det är för mig att få konfronteras med Guds mest fulländade skapelse, kvinnan i sin naknaste och nybadade form. Jag är ju ingen sexmissbrukare eller så, långt ifrån men jag älskar verkligen att se en naken naturligt åldrad kvinna fri från skönhets operationer och jox för att lura modernatur på några rynkor.
Jag är en rätt sympatisk man hoppas jag. Jag har skämts lite grann över hur jag blottat mina innersta tankar, men jag kände att då det började lossna med Bloggandet för mig att skulle jag kunna hjälpa mig själv att släppa ut all smärta som jag burit på i 33 år så måste det vara utan att jag censurerar mina tankar. Öppnar jag min själ och blottar min strupe kanske jag dels kan släppa ut mina demoner och dels släppa in änglarna så jag kan få ro.
Ps du själv har ett väldigt aktoritärt men ack så vackert ansikte. Jag tränar på att ge människor komplimanger som jag verkligen menar. Jag har haft en hel del problem att få ut mina tankar och det skrivna ordet har gett mig den röst jag saknat i det verkliga livet. Vem vet jag kanske med Guds hjälp en vacker dag slippe se det socialakadaver ö ögonen som jag alltid har sett då jag tittar mig i spegeln.
Jag blev så glad då jag såg att du var rullstolsbunden, inte att du drabbades av en olycka men över chansen att få veta hur det känns från din synvinkel. Vad vet jag, ni kanske hatar att bli på hoppade på affärerna av en sån som mig tjatandes om att plocka ner varor från hyllor. Jag vet ju ingenting egentligen!
Inte alls chockad Tjabo! Vi lever i denna värld och dina kommentarer är sannerligen inte de värsta jag har hört. Glöm nu inte pingstkyrkan imorgon bitti så god natt säger jag för jag ska upp och iväg till kyrkan här och inte somna utan höra! God natt!
Jag tog den gyllene medelvägen och besökte faktiskt våran ordinarie kyrka, du vet den där som alla orter är byggda runt med högt torn. Jag vet inte vad man kallar den för i dagens digra kyrkoutbud? Kan du avara på om jag syndar då jag känner att jag vill se kvinnan jag såg häromdan naken igen. Jag fantiserar ju inte om att besudla henne med några som helst sexuella aktiviteter utan bara se henne för hon var så fantastiskt vacker. Folk lär väl få för sig att jag är nån form av snuskhommer som tänder på äldre kvinnor men jag har bara blivit så fascinerad under den senare tiden av naturlig skönhet och just hor vacker det är då yttre och inre skönhets möts i en naturligt åldrad mix likt en spjutspets.
Är jag en syndare. Ville fråga prästen idag, dom bjöd ju på gott fika efteråt så chansen fanns men det var en kvinnlig präst och med mitt självförtroende så förstår du hur prat glad jag var.
Hej Tjabo! Det var några frågor det och jag som har varit borta hela dagen!
Angående att hjälpa till i affärer så tror jag att de flesta i min situation uppskattar om nån bidrar när man inte når upp. Förvisso kan de gå för långt.
Hörde en gång om en person i en rullstol som hade lyckats ta sig ner för en lång trappa körandes på bakhjulen. Väl nere så kom en hjälpsam person och tog glatt tag i handtagen på stolen - utan att fråga personen i stolen - och "hjälpte" personen upp för trappan igen! Ibland kan de alltså vara läge att fråga ordentligt först. :-)
Kan ibland själv känna att de beror på stilen hos den som hjälper mig hur jag upplever det. Om någon klappar mig på huvudet och vill spela ädel på min bekostnad så känns det kränkande. Men om någon hjälper mig enkelt och naturligt så är det bara kul och mycket bra! Så kan du nog också känna det om du behöver hjälp.
Angående ditt kyrkobesök idag så tycker jag du fega lite när du inte vågade gå till Pingstkyrkan, om än jag är glad att du gick. Sa prästen något i predikan?
När det gäller din tanke på den naturliga kvinnans mogna skönhet så delar ju du den med mängder av konstnärer i världshistorien. Om man ser en naken människa så är ju inte det i sig en synd. Men om ens huvud invaderas av sexuella tankar, så blir det inte minst jobbigt för en själv! Som kvinna kan jag lova dig att de flesta kvinnor rymmer om vi märker att en man bara ser oss som sex objekt!!! En röd ros är mer romantiskt!
Hur Gud ser på saken beror helt och hållet på i vilken relation personen står till dig. Det var Gud som skapde sexualiteten, men han sa inte åt oss att missbruka den! Någon har sagt: "Ingen kan hindra fåglarna från att flyga, men man kan hindra dom från att bygga bo!" Likadant är det med tankar.
Tycker det är ledsamt om du skäms för att du är oskuld för det är säkert många kvinnor som ser det som en fin sak när du en dag träffar den rätta! Koppla du bara av och tänk mindre på det.
Jag beskrev mitt kyrko besök på min blogg i kväll så du är välkommen att titta in. Min filosofi bortsett från min egen vinning att jag kanske träffar nogon som är lika ensam som mig och är i stort behov av en riktig vän är att inte klappa någon på huvudet och fösöka klistra på några änglavingar på min rygg genom att utnyttja någon annan medmänniskas olycka. Sunt förnuft säjer ju om dig som ett exempel trots att vi troligast aldrig kommer att mötas i det värkliga livet är ju att rullstolen är ju ingen nyhet för dig som du försöker skyla över likt flinten på en förnekande man. Rollstolen har ju självklart blivit en del av din kropp, det är ju dina ben eller hur? Du vill ju rent logiskt att du skall bli behandlad som en människa, bara för att do sitter i en konstruktion av metallrör och däck så är ju det mästa av eenheten som bildar din person kött och blod. Jag brukar säja om jag ser en rullstolsbunden tittandes uppåt dom övre hyllorna att det ser ut som du behöver lite hjälp. Det är ju det mest normala, skulle jag låtsas att det inte ser högt ut ljuger jag och om personen i rullstolen inte låtsas som det är för högt ljuger denne eller hur? Då uppnås ju det logiska att jag når upp och kan hjälpa till denna gång, nästa gång kan rollerna vara ombytta och jag kan vara i behov av en liten tjänst.
Att försöka spela helgon är inget för mig. Att prata över huvudet på människor och sätta sig på pedistal är inte heller något för mig. Därimot är det min typ av bulldeg att finnas till då jag behövs och att i möjligaste mån påverka andra att göra likadant. Om man vare sig har hittat vägen till Jesus eller ej åtminstone försöker efterlikna hans godhet har vi i alla fall kommit en bit på vägen till en bättre värld.
Som det ser ut nu har jag en bra bit kvar innan jag och Jesus kommer att hitta varandra men under resans gång så kommer jag att städa upp i så många av mina gömmor jag kan och försöka göra så gott jag kan. Mitt intresse av att beskoda nakna kvinnor är ju egentligen inget som helst sexuellt, det jag vill ha mer av är värmen jag kände. Värmen jag känt lite till och från i situationer då jag känt lite närhet kan aldrig klassas som synd. Kommer jag någonsin att möta Gud måste hans energi ligga väldigt nära den värmen jag vill ha mer av.
Det är ju rätt ovanligt för mig att diskutera sex med den främande kvinnan du faktiskt är men jag känner ett förtroende för dig. Dina ögon utrålar ärlighet och bilderna på din blogg vittnar ju om att du är en kvinna som uppfattar det vackra i världen. Som jag ser på det hela nu då jag inte skäms över mina tankar om nakna kvinnor så måste det ju vara ur syndens synpunkt rätt att som mig mera se på kvinnokroppen ur ett estetiskt perspektiv. Vore alla som mig kunde vi väl springa nakna allihop utan att våra tankar skulle fastna imellan varandras ben.
Jag vill att alla kvinnor som män ska kunna ställa (förlåt sitta om man måste) sig nakna framför en spegel och vara stolta och nöjda över det man ser. Om som exempel du och jag skulle bada bastu vore det ju en rätt normal situation skulle vi ju båda må bra om vi viste att du såg mig som en helhet jag beskådade dig som en helhet och vi inte ens skulle behöva misstänka att våra tankar hamnade under bältet skulle det väl kännas skönt. Jag har ju aldrig haft sex så jag vet ju inte vad jag missar och det känns hur bra som helst. Jag vet ju att jag inte kastat mig i säng med någon enbart för att ha sex och jag vet ju att innan jag har sex för första gången kommer det att vara väldigt genomtänkt innan det sker. Jag kan ju till och med tänka mig äktenskap innan jag invinger nästa fas av min sexualitet. Nu vet jag ju att jag kan beskoda en naken kvinna utan att ens få orenatankar om nu inte det är en synd att tänka sig hur man kupar sin hand runt ett kvinnobröst. Den fantasin var ju inte i någon egentlig mening sexuell utan en längtan att få känna värmen från en barm.
Jag tänker nog göra ett mer genomtänkt inlägg på min blogg om min syn på oskulden!
Du har ju styrt in mitt liv mot det andliga hållet och jag känner att jag fått mycket tröst av det. Mitt dåliga samvete för mina tankar om nakenhet har jag med din hjälp fått bort. En tanke jag fick i natt var ju att min syn på nakenhet ur det mer estetiska perspektivet befriat från sex måste ju vara rätt nära det som Gud i begynnelsen ville att vi skulle ha. Det var ju efter Eva bitit i äpplet som hon började skyla sina ädlare kroppsdelar? Minns jag inte fel så var det väl just det som fick Gud att förstå vad hon gjort? Det måste väl innebära att det inte bara är dom orena tankarna på den man beskådar naken som är syndiga utan även skammen över dom syndiga tankarna man misstänker att beskådaren ska få i åsynen av sin nakna kropp. Synden blir alltså en ge och ta situation. Hur bryter man denna onda cirkel? Kan jag vara en bit på vägen då jag säjer att jag inte är redo för att mista min oskuld tills jag hittat rätt på alla plan? Min renhet är väl oklanderig eller syndar jag då jag försöker dissekera allt jag tänker i smådelar som jag inte får ihop igen?
Käre Tjabo!
Tyckte kanske inte att du har så klart för dig vad synd är. Att försöka sönder dissekera vad som är sexuella tankar rör nog till det mer för dig och om du ägnar dig åt något annat, så tror jag du får det lättare.
Hur skulle det vara om du försökte leva och se människor som människor och sluta analysera fullt så mycket? Ibland krånglar man till det för sig genom att tänka sönder saker och ting.
Kan alltid och evigt rekommendera alla att ta fram Bibeln och läsa i nya testamentet. Läs med tanken att det är Guds egna ord till dig och prata med honom om du undrar över något som du läser.
Det är spännande att se hur människorna där är människor som vi och hur Jesus talar till människorna då precis som idag.
Som du sår får du skörda och om du sitter hemma ensam och låter tankarna bara bomba dig, så är det verkligen inte lätt!
Du har mycket att ge och jag ser ju att du verkar vara en hjälpsam typ.
Ha det gott och njut av sol, livet och att du helt enkelt finns till!
Jag har ju aldrig haft någon att prata med på riktigt liksom, Rolle var väl okey men det gick aldrig att nå ända in till hans själ, det blev bara en massa ytligt pladder. Jag önskar jag hade någon i mitt liv jag kunde prata med och som inte brydde sig att mina ord fastnar i halsen och att min röst låter som en kaffekvarn. Är man ensam och inte vill döma andra innan man gett dom en chans blir det mycket dissikering av tankarna. Jag vill ju inte att folk ska tycka jag är fördomsfull. Det är ju ändå bättre att dömma sig själv än att anklaga någon oskylldig. Jesus sade väl ändå att man skulle vända den andra kinden till den som slår en. Jag gjorde inte ens motstånd då dom tvingade mig att äta hundbajs i skolan, jag försökte inte slå någon. Jag minns än hur alla i klassen stod i en ring och skrattade då jag först tuggade i mig två bajskorvar som jag sedan kräktes upp. Det eenda jag tänkte var att jag önskade att nån av pojkarna som hotade att slå mig med brännbollsträt verkligen skulle göra det så jag fick dö och slippa finnas till. Jag känner fortfarande en avundsjuka då andra dör´som har så mycket att leva för medans jag får leva vidare utan nånting att leva för.
På nått sätt är jag säker att mitt liv är ett straff för nått jag gjort och varför skulle det inte vara mina orena tankar jag dragits med ibland. Att hålla mig isolerad från andra oskylldiga kanske är Guds sätt att skydda dom från mig. Jag minns ju att jag brukade dricka stora mängder TREO i skolan för att jag snabbare skulle blöda näsblod. Det brukade kunna få dom att känna lite sympati för mig så dom slutade att slå mig tidigare än dom planerat. En gång i tvåan så svalde jag ner ett helt rör med TREO utan att låta dom brusa i vatten först för att jag hoppades att jag skulle ramla ur min skolbänk död på golvet. Jag ville att dom som brukade slå mig skulle få känna sig färdig och att min död skulle få dom att låtabli att slå någon annan. Det som hände var att jag blev så dålig att jag bajsade på mig så fröken skällde ut mig inför klassen för att jag inte skötte mina toalett bestyr. Det var efter det som dom började leta åt maskar och hundbajs för och tvinga mig att äta.
Förlåt jag är inne i en period med tillbaka blickar och då blir det lite självömkan. Tror du att jag straffas för att jag försökte ta mitt liv som åttaåring? Att ta sitt liv är ju ett mord på Gudsavbild vilket egentligen borde vara samma sak som att sätta en kula mellan ögonen på våran erre själv. Det måste ju ha varit en av de största av synder man kan begå?
Jag vände ju andra kinden till åt mobbarna, jag valde ju att helre försöka ta mitt eget liv än att skvalra och sätta dom i en knipa. Nått måste jag ha gjort känns det som, ingen vill ju umgås med mig.
Enligt budorden har jag ju butit mot dom flesta bud Jag suktade efter Rolles kvinna, jag hedrade inte min far, jag har ju läst en massa om andra religioner, jag har ljugit,stulit ja jag har gjort alla brott man kan. jag är nog rätt hopplös vid närmare eftertanke.
Jag tror inte Gud har någon plats för mig. Jag hedrade inte mina föräldrar, jag har missbrukat hans namn, känt lust till andras kvinnor. Jag är en för stor syndare för himmelriket.
Tyvärr!
Käre Tjabo!
På min blogg har jag skrivit om Jesus och hur han bar all synd, en gång för alla! Nu vill jag rekommendera dig att titta på den delen av min blogg.
Ett kan jag försäkra dig om och det är att om du av ärligt hjärta vill ha med Jesus att göra så står Han där med öppen famn!!!
Skall bli spännande att höra din kommentar när du har läst det jag har skrivit där. Kom ihåg att Bibelns ord, inte är mina ord, utan Guds! Han väntar på dig och längtar efter dig för att ge dig av sin frid och kärlek!
Det är en förfärlig bakgrund du berättar om och det är inte alltid lätt att resa på ryggen och gå rakt fram när inget verkar funka. Med tanke på att du bara är 33 år så har du med sannolikhet en lång och härlig framtid framför dig. Precis allt gott önskar jag dig och du skall veta att jag ber för dig, i Jesu namn!
Jag känner mig ju så usel då jag tänker på hur storartad du är. Det är väl ändå jaag som borde vara till din hjälp och inte tvärt om. Jag tittar ofta på bilden då du sitter i rullstolen i vårljuset och jag känner mig så ynklig som trots mina friska ben och mina yngre år inte lyckas hjälpa till och göra nån förbättring för någon. Ingen behöver ju mig, jag är ju den sista i en överflödig släkt bestående av kvinnomisshandlande alkoholister.
Tjabo!
Har du bestämt dig för att tycka att livet är kört, eller vill du försöka komma på fötter? Sök upp folket i Pingstkyrkan och be dem hjälpa dig, för själv kommer du inte att klara av att komma loss känns det som.
Min barndom har varit underbar och kärleksfull, men tydligen inte din. Att jag kan stå stadigt beror säkert mycket på detta, men också och framför allt på att Jesus verkligen lever och i sin kärlek drog mig upp ur den tuffa tiden när jag låg och hade ont! Har du läst om förlåtelse på min blogg?
Då min far dog kände jag mig lättad. Då jag väntade på att han skulle dö under sin sista tid kunde jag bara tänka "Dö då din jävla gubbe så jag kan städa bort din jävla pisslukt"! Han dog i itt sovrum i sälskap av mig och en sjuksyster. Efter dom hämtat hans döda kropp så lämnades jag ensam i min lägenhet. Sjuksystern pckade i hop sina prylar och gick. Jag firade den natten min ny vunna frihet genom att göra allt jag aldrig fått som barn. Jag hoppade i hans säng där lakanen han dött i låg kvar och jag slösade med sockret då jag kokade te. Det var min vildaste natt. Hade sjuksystrern vetat hur ung jag var hade hon säkert skickat dit socialen men det var ingen som fångade upp mig med alla mina frågor. Eftersom min fars begravning endast besöktes av 5 personer har jag alltid varit inställd på att man ska dö saknad av ingen.
Hur ska Gud kunna förlåta en sådan usel son? Jag vill inte bli förlåten, jag förtjänar inte ens det. Jag tror att jag är så lycklig som jag förtjänar. Jag tror att gud satte dig i rullstol för att ´som ett test för att se om ditt hjärta var rent. Hade du varit bitter hade du inte klarat testet hade du inte haft det där Gudomliga skenet som du har på fotot i vårljuset. Gud satte mig bredvid en senil man utan en sida man ens kunde tycka om marginellt för att se om jag kunde älska och ära min fader och jag klarade inte testet. Därför är jag förevigt dömd att vara en av dom. Jag tror inte att mina synder kvalificerat mig att brinna i helvetet, jag tror att livet efter min död kommer att innebära det jag fruktar mest. Jag kommer i evighet att vandra på denna jord och vara samma vålnad som jag redan är. Till och med Jehovas vittnen undviker min dörr sedan jag släppte in dom en gång. Dom tycker nog att det vore slöseri av utrymme i himlen att frälsa mig.
Jag är fördömd, det finns ingen förlåtelse för en sådan som sälibrerar sin fars död.
Hej Tjabo!
Jag är ledsen med dig att du har haft det så jobbigt och att du känner dig så värdelös! Helt säker är jag på att när Jesus av kärlek dog en gång för oss alla, så gjorde Han inget undantag för dig!!!
Helt säkert vet jag att Han både kan och vill förlåta dig, har du bett Honom göra det? Om du nu har så svårt att släppa det hela och ärligt ber Jesus förlåta dig det du tycker är så tungt så tror jag att du kommer att känna en mycket stor frid!
Kasta upp problemet till Jesus och ta sedan inte ner det igen. Fortfarande rekommenderar jag att du går och pratar med någon i den Pingstkyrkan som du nämnde, de ville ju ha kontakt med dig om jag minns rätt.
Att behandla sin far på detta sätt måste ju vara det närmsta man kan göra mot Gud fader själv. Hur skall jag staffas för det? Bibeln söjer ju att jag ska hedra min far och min mor så inte nog med att jag förtjänar att brinna för det jag gjorde mot min far utan jag spottar ju min mor rakt i ansiktet genom att inte respektera den hon valde till att bli min far. Varför skulle hon ta imot mig på andra sidan när jag svikit henne genom att dels föraktat min far och dels kastat bort hennes enda sons liv. Hon var ju redan dödsmärkt då jag föddes och hade hon inte jag fötts skulle hon mycket möjligt ha överlevt sjukdommen.
Det känns som det är den gudomliga rätvisan som gör att jag lever det liv jag gör, det är ett lämpligt straff till en så grov syndare som mig. Det måste finnas en gräns för hur grova synder man kan förlåtas för. Inom Islam räcker det ju att äta kött från en gris för att få brinna och i relation mot mina synder är ju det som att jämföra snatteri med bankrån. Jag vet inte om jag vill utsätta oskylldiga på pingstkyrkan för det dillemat att känna sig tvungna att förlåta ett så oförlåtligt brott bara för att jag är sså elak att jag vädjar till deras oskylldiga hjärtan. Jag är en usel människa och förtjänar att leva som en sådan. Jag hade ett val att respektera min far och jag valde djävulens enkla spår och nu måste jag ta konsikvenserna av mitt dumdristiga val.
Kanske besöker Pingstkyrkan ändå för att känna av stämningen men jag vet inte om det finns plats för att förlåta mig.
Hej Tjabo!
Fortfarande vet jag inte om du har läst det jag har skrivit om min tro på min blogg? Jag är helt övertygad om att Bibeln är Guds ord och att Herren står för det Han säger! Jesus har ju dött i onödan för våra synder, om Han inte kan förlåta och om Han inte trodde att vi behövde förlåtelse.
Det finns ingen människa på jorden som inte har gjort något som var fel och att du ångrat det du gjorde håller ju på att förtära dig, om du inte ser upp.
Har du öppnat din mun och pratat med Jesus om saken? Han svarar med en stor kram och en öppen famn, om du kommer till Honom!
Jag förstår ändå inte. Så Jesus skulle ha kramat Hitler trots sina synder? Då kan man ju göra vad som hels och bli förlåten? Då skulle det ju räcka att ta till sig Jesus ett par sekunder innan man dör! Det är ju fruktansvärt. Bud orden då? Måste man inte följa dom? Jag försöker ju att be om förlåtelse men jag kan ju inte älska min far då jag vet att han plågade min mamma. Men han är ju min far och jag har ju svikit Guds lag. Jag får inte ihop allt. Så fort jag lyckas krypa upp ett steg från avgrunden kommer jag att tänka på nånting och så faller jag ner två steg. Hjälp mig att greppa det hela!
Hej Tjabo!
Det handdlar om att Jesus verkligen kan förlåta, men Han säger också att vi inte ska göra om det vi vet är fel. Två rövare hängde på korsen samtidigt som Jesus korsfästes. Den ene vände sig till Jesus och bad Honom att tänka på honom när Jesus kom till sitt rike. Du kan läsa om detta i bibeln, i Lukasevangeliet kapitel 23 verserna 32-43. Om en rövare på ett kors får detta svar från Jesus p.g.a. rövarens ödmjuka ord till Jesus så finns det alltså välgrundat hopp för alla som vänder sig till Honom!
Naturligtvis går det inte att i längden "vingla" fram och tillbaka utan att egentligen mena NÅGOT med det "förlåt mig!", som man fått över sina läppar.
Guds bud är sanna och rätta, men Jesus dog för vår skull för att Gud vet att vi har svårt att klara frestelser och felsteg.
Om du var bara en mycket ung man som fick ett för stort ansvar i en för svår situation, så vet ju Jesus faktiskt om detta också.
Detta sista skriver jag för att försöka öppna dina ögon för att kanske det rent av var du som blev sviken av omgivningen, när din pappa var så svårt sjuk och du så ung fick ta ansvaret!
Längtar efter att få höra om ditt besök i Pingstkyrkan.
Jag svek ju min egen far!
Visserligen vet jag inte allt om vad som hände, men av det du har berättat så känner jag att det snarare är du som blev sviken!
Jag gick in på datorn för att hitta några fina bilder, mina ögon fastnade på en bild i din blogg. När jag började läsa fyldes mina ögon med tårar. Du har så mycket av det som jag skulle vilja ha: något att kämpa för, något att bry sig om. Folk säger att dom vill vara som jag, normala och exakta. MEN SÅ ÄR INGEN. Alla tror att jag har det bra och att jag gillar alla, men så är det bara delvis. Man måste göra så mycket för att det skall vara bra. Trots att jag är ung så käns det som att jag har lite kvar att uppnå, att man måste ha mycket mera kraft för att göra det vardagliga än att för att upnå mirakel. Den enda är att man måste ha hjälp av andra för att upnå något alls.
Hej Frida!
Om du tittar in om så vill jag svara dig att jag önskar så högt att du försöker koppla av andra människors krav på dig! Jesus Kristus älskar dig med evig kärlek för att du är precis du och inte för hur duktig du lyckas vara. Om en människa hade kunnat klara att leva perfekt och vara perfekt så hade inte Jesus behövt dö på korset för att upprätta det som vi människor inte klarar ut i egen kraft. Känner du någon som är felfri, det gör inte jag!
En stor kram skickar jag dig och önskar dig Guds rika välsignelse och välkommen åter!
Gunnel
